Simon Bartold har ägnat större delen av sitt liv åt att studera fötter och hur de rör sig i ett löpsteg. Han tror på stora förändringar av löparskorna de kommande åren, bland annat att vikten kommer att halveras.
Simon Bartold håller låda i Köpenhamn. Asics Scandinavia har samlat folk från ett femtiotal löparbutiker från Sverige, Norge och Danmark till en clinic där Simon är stjärnan. Simon kommer från Australien och är en naturbegåvning på att förklara komplicerade saker på ett roligt sätt. Han spelar upp en video med en av världens grövsta pronationer och förklarar att så här ser ”Death by pronation” ut. Han visar också upp bilder på vad han anser vara några av de mest korkade skoinnovationerna i historien. Egentligen är han i Köpenhamn för att berätta om hur hans forskning av fotens rörelse i ett löpsteg har hjälpt Asics i deras produktutveckling av löparskor.
Jag lyssnar på Simons sköna dialekt och roliga skämt, men egentligen är jag i Köpenhamn för att prata med Simon om framtidens löparskor.
– Löparskorna står inför en revolution, säger Simon med bestämdhet. Vi har lärt oss så otroligt mycket om fotens rörelse de senaste fem åren och nu håller den kunskapen på att omsättas i helt nya skor. Mycket av det vi gjort tidigare kommer att förkastas, och ihop med nya avancerade material innebär det att löparskorna kommer att byggas om från grunden.
Den största förändringen enligt Simon är att allt fler inser att överstabila skor inte är bra för fötterna. Detta är i och för sig inte någon nyhet, men det är först nu som tillverkarna har lärt sig att göra skor som kan anpassa sig efter löpstegets tre faser – hälisättningen, platt fot och frånskjutet.
Stabila skor har varit stabila i alla dessa tre faser vilket gjort att musklerna i fötterna inte behövt arbeta. Det i sin tur har gjort fötterna svagare ju mer löparna använt sina stabila skor.
Dagens, och ännu mer morgondagens, stabila skor är bara stabila mot överpronation i mellanfasen. Vid hälisättningen och frånskjut är foten fri att röra sig och musklerna stärks för varje löppass.
Nästa stora förändring är skornas vikt. Det har redan hänt en hel del på den här fronten, men enligt Simon är det bara första steget.
– Jag gissar att skornas vikt kommer att halveras från dagens nivå, säger Simon. Minst. Nya material och nya konstruktioner där framfot och häl är separata delar som hålls ihop med en bro av till exempel kevlar kommer att ta löpskorna till en helt ny viktnivå.
Låg vikt är inte ett självändamål. Enligt Simon finns det två stora vinster med låg vikt. Den första är att de som jagar personliga rekord kommer att spara energi och därmed springa lite fortare. Den andra, och mycket viktigare, vinsten är att löprelaterade skador kommer att minska. 100 gram extra som sitter längst ut på en pendel (läs benet) skapar onödig belastning på leder, så om skons prestanda i övrigt är konstant är en viktminskning bara av godo.
Just nu forskar Simon på skillnader mellan män och kvinnor som löptränar. Rapporten är långt ifrån klar, men några skillnader har han redan upptäckt.
– Kvinnor har en lite mer framåtriktad löpställning än männen vilket kommer av att bäckenet är mer framåtriktat, säger Simon. Det är den enda anatomiska skillnaden vi upptäckt hittills – allt annat i löpsteget är identiska mellan kvinnor och män. Eller varierar lika mycket mellan kvinnor och män kanske jag ska säga, för det finns inget normalt löpsteg. Skillnaden en löpare till en annan kan vara väldigt stora.
Simon har inte bara tittat på anatomin utan verkligen gått på djupet och tagit blodprover på testdeltagarna efter varje träningspass. Då har han fått fram fakta som verkligen kommer att påverka både kvinnors träning och kvinnors skor.
– Kvinnors östrogenhalt varierar rejält under en menstruationscykel och våra mätningar visar att senorna i foten förlängs när östrogenhalten är som högst, berättar Simon. Då ökar rörligheten i foten och det i sin tur ökar skaderisken både på senorna i hålfoten och på hälsenan. För elitidrottande kvinnor innebär det att de under en femdagarsperiod varje månad ska ta det lite lugnt med maxbelastning av fötterna. För vanliga motionärer innebär det att vi kommer att lyfta hälen på damskor med tre millimeter för att förebygga skador på hälsenan, och damskorna kommer att bli ännu stabilare i mellanfasen av löpsteget för att skona foten när den är extra rörlig.
Det råder ingen tvekan om att Simon kan fötter och att han dessutom förstår hur konstruktionen av en löpsko påverkar foten. Han om någon måste kunna ge tips på hur du bäst ska ta hand om en kund som behöver nya skor.
– Det är bra att många butiker jobbar med fotanalys både med hjälp av spegellåda och genom att filma när kunden springer på ett löpband, men jag skulle vilja att fler börjar med en snabb biomekanisk analys, säger Simon. Be kunden att gå rakt mot dig en sträcka av 20-30 meter och studera hur huvud, axlar, armar, rygg och andra delar av kroppen rör sig. Det ger dig en snabb överblick om det finns några felaktigheter som olika långa ben, stela höfter eller ett huvud som rör sig väldigt mycket. Det räcker inte med att studera foten för att välja rätt sko till kunden – du måste titta på hela kroppens rörelse.
Simons nästa tips är att alltid mäta kundens fötter på både längden och bredden. Helst ska mätningen ske på eftermiddagen eftersom fötterna, framför allt på äldre personer, plattas ut under dagen och kan bli upp till fem millimeter längre och bredare bara av att kunden har stått upp en hel dag.
Simons sista råd är mer oväntat, han säger nämligen att det ibland kan vara läge att be kunden ändra sitt löpsteg istället för att korrigera det med skorna.
– Att lära sig gå och springa är inget genetiskt arv, det är något vi lär oss genom att testa oss fram till vad som fungerar, säger Simon. En del lär sig bättre än andra, precis som en del är bättre på att laga mat än andra. Det går att förändra ett felaktigt löpsteg även om det kan ta väldigt lång tid för en vuxen man eller kvinna som nött in sitt löpsteg sedan barnsben. Det kan dock vara värt den ansträngningen för att undvika belastningsskador på knän, höft och rygg i ett senare skede i livet.
Av: Martin Willners
